Följ med in i Väsby kyrka.

 Väsby kyrka har en lång och händelserik byggnadshistoria som löper från 1100-talets mitt fram till idag. Liksom många andra kyrkor har Väsby kyrka byggts om och till under århundradena, anpassats efter förändrade behov eller formats av starka viljor som velat manifestera sig själva i kyrkorummet. Här nedan följer en kort sammanfattning av byggnadshistorien. Den som vill veta mer kan läsa vidare i Höganäs historia band 2.kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Kyrkan uppförs på 1140-talet. Den får detaljer i sandsten som rundbågsfris och bildstenar. Det är en påkostad kyrka.

Inne i kyrkan bemålades väggarna med dekorativa lister och bilder. Än idag kan man skymta dessa målningar på de delar av väggarna som är synliga ovanför kyrkans valv. Här ser vi medaljonger och bårder.

Kanske såg Väsby kyrka ut ungefär som Borrie kyrka på 1100-talet.

Kanske var det ärkebiskopen i Lund som lät bygga kyrkan med tanke på den exklusiva utformningen. Här ses en bildsten som suttit i kyrkans murar och som nu finns på Höganäs museum.

Omkring sekelskiftet 1200 fick kyrkan ett torn.

Tornet var påkostat med tre våningar varav två med tunnvalv av sandsten, spiraltrappor i murarna och öppningar från tornrummen in mot långhuset.

Troligen hade tornet ett högt beläget kapell eller en empor, våning varifrån bygdens herrskap kunde åhöra mässan, ungefär som det i Väs kyrka.

Idag är tornet ombyggt, men sandstensvalven finns kvar...

...liksom resterna av de smala trapporna i tornets murar.

Tornet bör ha byggts av kyrkans patronus, en adelsman eller högt uppsatt kyrkoman som hade patronatsrätt till kyrkan, rätt att tillsätta präst och även att få del av kyrkans intäkter mot att han bidrog till underhållet av byggnaden.

Det gamla koret revs och ett nytt, större byggdes i början av 1300-talet. Koret fick direkt ingång från söder via en korportal. På kyrkvinden kan man se rester av den gamla triumfbågen.

Korutvidgningen kan ha gjorts för att rymma patronus grav. Att koret hade en sydportal på samma sätt som här i Visseltofta kyrka, kan tyda på att koret hade en speciell funktion. Patronatsskapet för kyrkan delades vid denna tid mellan ärkebiskopen, kungen och flera adelsmän.

Väsby var kanikprebende på 1300-talet. Kyrkans inkomster användes för att försörja en av prästerna i domkyrkan i Lund, Guido de Hallandia.

Kyrkan fick valv på 1430-talet, bl.a. det här intrikata stjärnvalvet. Ornamentala kalkmålningar tillkom och de ursprungliga portalerna mot söder och norr sattes igen.

Istället för de gamla ingångarna togs en ny upp mot söder och utanför byggdes ett vapenhus ungefär som här i Båstad.

Nya kalkmålningar tillkom omkring 1500. De bestod av färgrika scener med berättelser ut bibeln. Det är troligt att den s.k. helsingborgsmästaren utförde målningarna. Hans bilder finns bl.a. i Brunnby kyrka (ovan) och Mariakyrkan i Helsingborg.

På 1560-talet byggdes kyrkan till med ett gravkor på den norra sidan. Samtidigt byggdes koret till igen och nya valv slogs i de nya byggnadsdelarna.

Så här som i Ravlunda kyrka kan kyrkorummet i Väsby sett ut sedan gravkoret uppförts.

I gravkoret begravdes stormannen Anders Ulfeld med familj. Troligen var han kyrkans patronus. Invid gravkoret hängde familjens vapenbilder och här hade de även sina speciella bänkar. Även Tycho Brahes son Claudius begravdes i gravkoret. Hans gravminne ses till vänster. 

Ännu på 1500- och 1600-talet hade prästerskapet mycket att säga till om i kyrkan som fortfarande var kanikprebende. Bänkinredning, predikstol och altaruppsats tillkom vid denna tid. Paschasius och Sand var prebendeinnehavare. Den förstnämnde var slottsskrivare på Köpenhamns slott medan den sistnämnde var präst i Tyska kyrkan i Helsingör.

Patronatsrätten växlade mellan världsligt och andligt frälse på 1600-talet. Den berömde lundabiskopen Peder Winstrup tillhörde dem som hade patronatsrätt.

På 1700-talet var det traktens bönder som tog över inflytandet över kyrkan. De verkade för att kyrkan fick sin första orgel. Organisten hämtades från Kungälvs kyrka som ses ovan.

På 1700-talet fick kyrkan sin nuvarande, karakteristiska spira. Kalkmålningarna försvann bakom vita kalkskikt.

Mellan 1819 och 1833 fick kyrkan sin nuvarande form med korsarm även mot söder och sakristia utanför koret i öster. Samtidigt revs vapenhuset.

Gravkoret mot norr blev en del av kyrkorummet. Idag står kyrkans orgel där.

Sakristian gjordes som en tillbyggnad till koret.

I mitten av 1800-talet gjordes en ny torntrappa inne i vapenhuset. Man bröt igenom det medeltida sandstensvalvet. Domkyrkoarkitekt Brunius menade att det hela var "grof vandalism".

Kyrkan genomgick en stor renovering 1895 under Erik Zetterströms ledning. De stora järnfönstren tillkom.

Bänkar, golv bestående av mönstrade viktoriaplattor, dörrar och en rad andra inredningdetaljer tillkom 1895.

När Zetterström var klar med sin inredning var kyrkans träinredning inte ljusmålad som idag, utan brun, målad i ekimitation liknande den i Högs kyrka.

Ekimitation var mycket populärt kring sekelskiftet 1900 och förekommer än idag i många kyrkor som här i Hällestad.

Den senaste stora förändringen av kyrkorummet i Väsby skedde 1946 när färgrika glasmålningar signerade Ralph Bergholtz sattes in.